Jag har slutat vara snäll.

Jag är numera otroligt duktig på att slänga ur mig saker, inga snälla saker. Min snällhet har tagit slut eller ges bara till vissa personer, varför vet jag inte. Mina dumma ord är ett försvar, ett försvar då folk tystnar. För jag kan inte veta vad folk tänker när de tystnar. Ingen kan. Felaktiga tankar, jag känner det. Det ilar i hela kroppen och mina ord slängs ut. Men precis som alla andra, slå tillbaka på mig på käften så tiger jag.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0