Sputnik betyder reskamrat på ryska.
Idag läste jag ut Sputnikälskling av Haruki Murakami. En väldigt kort bok med väldigt långsamt tempo. Som i alla andra av hans böcker fann man en manlig karaktär av alldagligastealldagligaste typen, skiftningar mellan dröm och verklighet, sexfantasier från ingenstans, europeiska öar samt delar utan något som helst sammanhang i boken (som egentligen nog har mer sammanhang än vad jag kan komma på). Boken kändes tyvärr som en mittendel av någon utav hans andra böcker, utan egentlig början eller slut. Lite platt. När man läst hans fetingböcker Kafta on the Shore och The wind-up bird, och även de lite smalare böcker DanceDanceDance och The wild sheep shase så förväntar man sig en del skruveri (nytt ord?). Jag tror han mest genom den här boken ville förmedla sin egna kärlek till skrivandet genom en av karaktärerna, Sumire. Men vad vet jag, vet ni nåt?
"Sputnik betyder reskamrat på ryska." (klicka på länken så kommer ni till en spotifyspellista jag pysslat ihop med samma namn)
"Att du är jag och jag är du."
- Haruki Murakami
Sputnik I och II
Sushi och MJ-frälsning.
Därefter hem till Kista för att gå på bio med päronen och syrran och se This is it. Inga förväntningar alls, tänkte att det antagligen skulle bli som vilken musik-dvd som helst i bioformat. Men åh. Jag blev nog lite frälst och skulle nog aldrig mer kunna något illa om den människan. Hans talang, hans kreativitet..jag har sån respekt för MJ nu. Helt sjukt. Och hur han påverkat en hel värld och inspirerat människor och följa deras drömmar. Ni skulle se musikerna och dansarna han skulle ha med sig på sin utsålda turné. Önskar så att jag också kunde vara en människa som brinner så mycket för något att man ger hela mitt liv åt just det något. Vill kunna hitta det jag brinner för, och bli bäst, man behöver sånt.
Förresten, måste bara nämna att mina päron är massa coola mest hela tiden! De såg faktiskt Michael Jackson i Sverige 1986 ! Sådetså !
Analog sensommar.
Bilder från popaganda, min stumpan och lite vardagbilder då kameran hängt med mig på axeln. Har hunnit vara med sot förra helgen och har köpt biljetter till årets filmfestival. Jag är massa pepp på Den fantastiske räven, Whip it, A piece of our life och alla andra typ tio filmer jag tänkt se! Bildbevis från helgen med sot lär bli snart. Och förresten fick jag världens bästa pryl av sot - en prickig datormus! Så snygg ^o^
Summering av vecka (söndag-fredag).
Söndag: Såg mina låtsaspunkidoler Green Day för andra gången i globen tillsammans med Lea, nostalgi! Vi kom fram till att om detta hade varit för fyra år sedan hade både hon och jag varit dem som satt längst fram i kön från klockan sju på morgonen och härdat oss igenom dagen med alla andra tragiska fans. Därefter hade vi gråtit/skrattat/skrikit oss igenom konserten längst vid staketet fram halvt mosade! Men som sagt, nu var denna konsert i söndags så vi hade lite mer självdistans. Men det var massa bra! Hade askul (:
Måndag: (500) days of summer på Skandia ensam med alla andra filmfestivalare och den var typ bäst. Så fin och bra. Ibland ville jag bara gråta och ibland skrattade jag rakt ut. Och Zooey Deschannel är så bra.
Tisdag-onsdag: Jobbjobbjobb, japanska och gråta över andras döda husdjur.
Torsdag: Fika med stocke och ellinor på Tully's bredvid yngsta Skarsgård som satt och pratade i telefon med sin pappa. Jag citerar "Pappa, var ligger närmsta handelsbanken?". Han kikade väldigt mycket åt vårt bord, som om han ville att vi skulle titta på han..
Fredag: Jobbjobbjobb och nu sitter jag här.
Inser att jag bara fotat tre höstbilder med min analoga kamera, inte bra. Och snart tar vintern över. Snart läst ut Sputnikälskling och lyssnat igenom Air's nya skiva på spotify; sing sang sung. Imorn kommer sot hit. Bra. Det blir hemmaspa för mig nu, måste ju göra mig finfin ^^.
Höst.
Förra hösten
Analog Kamera
Ser ni fågeln?
Förfall.
Men jag hittar allt annat. Livet innan det brann. Mitt gamla rum, mina gamla kläder, gamla jag. Gamla coola jag. Inser kanske inte förrän nu hur mycket av mig som brann upp. Sista inlägget gjordes en dag innan branden. Hittade en gammal bild på mig, "kickboxning och kakor har byggt denna kropp" från 2007-12-23 vilket jag tyckte var jätteroligt då jag väl laddade upp bilden såg jag mig själv som rund och ville bli smalare. Men gud vad smal jag var då om man jämför med nu. Förstår inte hur jag låtit mig själv gå så långt. Jag tänker helt annorlunda idag, allt är hets, stress och ursäkter. Fan. Jag har inte haft jeans sen det brann!
Minns min blogg där jag hade alla mina smycken, bilder från första STREET-marknaden. Blir så stolt över mig själv när jag ser mig med alla smyckena jag kämpat med. Men allt brann upp. Har bara kvar fragment av mitt tidigare liv i form av dessa bloggar och bilder på bilddagboken. Saknar min grund. Har inget materiellt att visa framtiden.
Har fram tills nu bara ignorerat allting. Förträngt. Men nu kommer allt tillbaka får mig att fråga var jag egentligen står just nu i mitt liv. Vad hände med Astrid Emelie egentligen? Hon som tog hand om sig själv? Hon som hann med livet och visste var hon skulle. Fan.
2007-12-23
Var det där jag?! Fan vad jag saknar att se ut sådär. Må som jag gjorde under den perioden av mitt liv. Känna mig snygg och cool. När jag ser den här bilden inser jag hur mycket jag gömmer mig för mig själv just nu. Blir helt förstörd.
